Det digitala landskapet, omvärderat för svenska företag
I korthet
Rollen avgör nästan allt. Bygger ni inte in AI i en egen produkt är ni användare och inte leverantör, och tyngdpunkten i regelverket ligger på leverantörer och på system med hög risk. Statistiska centralbyrån mätte att 62 procent av de AI-användande svenska företagen köpte färdig programvara och använde den utan modifiering – den gruppen sitter i den lättaste rollen som finns.
Det som faktiskt biter ett vanligt bolag i dag är kort: förbjudna användningar sedan februari 2025, och öppenhetskraven sedan 2 augusti 2026. I praktiken betyder det senare att en människa ska förstå att den pratar med ett AI-system, och att manipulerat material som ser äkta ut ska märkas.
Hela högriskkapitlet – dokumentationen, riskhanteringen, bedömningen före drift – gäller inte än. Nya system enligt bilaga III träffas 2 december 2027 och bilaga I 2 augusti 2028. Den som säljer er ett dokumentationspaket i dag säljer något ni ska ha om drygt ett år, inte något ni saknar nu.
Kravet på AI-kunnighet finns kvar, men fick sin nivå borttagen i mitten av juli 2026. Kommissionen skriver själv att kunnighet 'remains an obligation for providers and deployers of AI systems, but no specific – or "sufficient" – level is mandated'. För den som använder ett högrisksystem kvarstår däremot kravet på utbildad mänsklig tillsyn.
Svensk efterfrågan och svenskt branschspråk går isär, och det syns i priset. ”Ai act” har 1 600 sökningar i månaden till låg konkurrens och 4,67 kronor per klick. ”Ai governance” har 170 – men hög konkurrens och 23,24 kronor (Google Ads via DataForSEO, Sverige, 2026-09-24).
Vad är AI-förordningen?
AI-förordningen är EU:s gemensamma regelverk för artificiell intelligens. Den delar in system efter risk i stället för efter teknik: några användningar är förbjudna, en avgränsad grupp klassas som hög risk och får tunga krav, och resten omfattas av lätta eller inga krav alls. Reglerna skiljer dessutom skarpt på den som bygger ett system och den som använder det. Förordningen gäller direkt i Sverige utan att skrivas om till svensk lag, men behöver kompletterande svenska bestämmelser om tillsyn och avgifter.
Omvärderingen
Internationellt heter det
Den etablerade slutsatsen är att regelverket är en bred efterlevnadsbörda som varje bolag med AI i verksamheten måste möta med ett program: inventera alla AI-system, klassificera dem efter risk, dokumentera, utbilda personalen, utse ansvariga och upprätta rutiner. Det är också vad som säljs, under namn som AI governance och AI compliance. Antagandet under erbjudandet är att kraven träffar bolag efter att de använder AI, ungefär som dataskyddsreglerna gör. Logiken är begriplig: reglerna finns, sanktionerna är höga – upp till 35 miljoner euro eller 7 procent av den globala omsättningen för en förbjuden användning – och ingen vill vara den som låg efter.
Vår bedömning för Sverige
Antagandet stämmer inte med hur regelverket faktiskt är byggt, och det är inte en svensk invändning utan en läsning av texten. Kraven följer två saker: vilken ROLL ni har och vilken RISK systemet har. Är ni användare av ett färdigt verktyg, och används det inte till något som räknas som hög risk, är er lista i dag kort. Det svenska i frågan är tre saker som går att kontrollera. För det första vilka ni faktiskt möter: marknadskontrollen ligger hos Integritetsskyddsmyndigheten, medan Post- och telestyrelsen har huvudansvaret för genomförandet, är gemensam kontaktpunkt och driver sandlådan. För det andra att det svenska läget ännu inte är färdigt – flera myndigheter har tillfälliga uppdrag som nationella behöriga myndigheter till och med den 31 december 2026, i väntan på kompletterande svensk lagstiftning. För det tredje att svenska bolag i ovanligt hög grad sitter i den lättaste rollen: 62 procent av de AI-användande företagen köpte färdig programvara och använde den utan modifiering. Vår bedömning efter tjugo år i uppdrag, märkt som erfarenhet och inte som mätning: den vanligaste kostnaden i den här frågan är inte böter, utan ett efterlevnadspaket köpt mot ett krav som ännu inte gäller er.
Samtalet börjar nästan alltid i samma ände. Någon har läst att avgifterna går till 35 miljoner euro, och frågan som når er är om ni är i farozonen. Svaret beror på två saker, och ingen av dem är hur mycket AI ni använder.
Den här artikeln är räknad för ett bolag med 10–50 anställda som använder
färdiga AI-verktyg. Är ni fler än 250, eller bygger in AI i en egen produkt,
gäller en tyngre lista som vi pekar ut längre ned.
Vi säljer själva rådgivning i den här sortens frågor. Väg det vi skriver om behovet mot det.
Rollen avgör nästan allt
Regelverket ställer två frågor om er, i den här ordningen.
Är ni leverantör eller användare? Bygger ni in ett AI-system i något ni själva släpper på marknaden under eget namn är ni leverantör, även om modellen är någon annans. Köper ni ett färdigt verktyg och använder det i verksamheten är ni användare. Skillnaden i krav mellan de två rollerna är stor, och den ligger tungt på leverantören.
Vilken risk har användningen? Några användningar är förbjudna. En avgränsad grupp klassas som hög risk och får de tunga kraven. Resten möter lätta krav eller inga alls.
Svenska bolag sitter i ovanligt hög grad i den lättaste rutan av de fyra. Statistiska centralbyrån mätte att 62 procent av de AI-användande företagen köpte färdig kommersiell programvara och använde den utan modifiering. Samma mätning visar att 35 procent av företagen med minst 10 anställda använde AI under 2025. Den gruppen är användare av standardverktyg, och för den är listan kort.
Det betyder inte att den är tom.
Vad som faktiskt gäller er i dag
Två saker biter nu, och bara två.
Förbjudna användningar, sedan februari 2025. Det är den del där ett fel är dyrt omedelbart, och det är den enda punkten i den här artikeln vi ber er läsa i stället för att anta. De flesta mindre bolag berörs inte. Men listan innehåller sådant som att bedöma människors känslor på en arbetsplats, och den sortens funktion kan smyga in i ett rekryteringsverktyg utan att någon valt den.
Öppenhet, sedan den 2 augusti 2026. För ett vanligt bolag betyder det två meningar i praktiken:
En människa ska förstå att den pratar med ett AI-system. Har ni en chatt på webbplatsen eller ett system som svarar på mejl ska det framgå.
Material som är AI-genererat eller manipulerat så att det ser äkta ut ska märkas. Ett tydligt ritat diagram är inte det här. En fotorealistisk bild av något som aldrig hänt är det.
Det är hela listan för den som är användare utan högriskanvändning. Den kostar en förmiddag och 0 kronor, oavsett om ni är 12 eller 200 anställda.
Vad som inte gäller er än
Här ligger den kostnad vi oftast ser bli av. Vår bedömning efter tjugo år i
uppdrag, märkt som erfarenhet och inte som mätning: i ett bolag med 10–50 anställda
är den vanligaste utgiften i den här frågan inte en avgift
från en myndighet, utan ett efterlevnadspaket köpt mot ett krav som ännu inte
gäller. Vi har inte mätt hur vanligt det är – vi ser det i offerter.
Högriskkapitlet är det som innehåller dokumentationen, riskhanteringen, loggningen och bedömningen före drift. Det är också det som säljs som paket. Men det träffar inte alla, och det träffar inte nu.
Nya system enligt bilaga III träffas den 2 december 2027 och bilaga I den 2 augusti 2028.
Bilaga III är de områden som handlar om människor: bland annat rekrytering, kreditvärdering och utbildning. Bilaga I är AI inbyggd i produkter som redan har egen säkerhetslagstiftning.
Två slutsatser följer. Har ni ingen högriskanvändning är båda datumen ointressanta för er, och ni kan stryka punkten. Har ni en – automatiserar ni urval av jobbsökande eller bedömer kunders betalningsförmåga – har ni drygt ett år på er, och då är det klokt att börja. Men ni köper något som ska vara klart 2027, inte något ni saknar i dag.
AI-kunnighet: kravet finns kvar, nivån togs bort
Det här är den punkt där mest rådgivning är föråldrad, och det gäller alla som skrivit om saken före i somras.
Kravet på AI-kunnighet har gällt sedan februari 2025 och träffar både den som bygger och den som använder AI-system. Det har sålts som ett krav på ett dokumenterat utbildningsprogram ni ska kunna visa upp.
I mitten av juli 2026 ändrades texten. Kommissionen skriver nu själv att kunnighet “remains an obligation for providers and deployers of AI systems, but no specific – or ‘sufficient’ - level is mandated”.
Skyldigheten finns alltså kvar. Nivån gör det inte.
Praktiskt betyder det att den som säljer er en certifierad kurs mot just den paragrafen säljer mot en text som har ändrats. Att era medarbetare förstår verktygen de använder är fortfarande rimligt, och vi rekommenderar det – men som en arbetsledningsfråga, inte som ett efterlevnadsbevis.
Ett undantag hör till: använder ni ett system som klassas som hög risk kvarstår kravet på att personalen är utbildad för att utöva mänsklig tillsyn. Där är utbildningen fortfarande en skyldighet med innehåll.
Vem ni möter i Sverige, och varför det inte är klart än
Förordningen gäller direkt i Sverige utan att skrivas om till svensk lag. Men tillsyn och avgifter kräver kompletterande svenska bestämmelser, och den delen är inte färdig.
Post- och telestyrelsen har huvudansvaret för genomförandet. De är gemensam kontaktpunkt, leder den nationella samordningen och ansvarar för den regulatoriska sandlådan. Det är dit ett företag med en fråga rimligen vänder sig först.
Integritetsskyddsmyndigheten är marknadskontrollmyndighet och pekar särskilt ut tillsyn av AI inom brottsbekämpning och kreditvärdering.
Det som gör läget provisoriskt: flera myndigheter har tillfälliga uppdrag som nationella behöriga myndigheter till och med den 31 december 2026, i väntan på den kompletterande lagstiftningen. Vi har inte verifierat exakt var den lagstiftningen står i dag, och skriver hellre det än gissar.
Slutsatsen för er ändrar sig ändå inte. Det som är oklart är vem ni pratar med och hur avgifter beslutas. Inte om reglerna finns.
Vad svenskarna söker på, och vad branschen budar på
Samma mönster som i prisfrågor på den här sajten, och det är värt pengar att känna till. Mätt mot Google Ads för Sverige den 24 september 2026:
Sökord
Sökningar/mån
Konkurrens
Kostnad per klick
ai act
1 600
Låg
4,67 kr
ai-förordningen
1 300
Låg
3,51 kr
eu ai act
1 300
Låg
4,23 kr
ai governance
170
Hög
23,24 kr
ai compliance
70
Hög
18,35 kr
ai-akten
30
Låg
–
ai act sverige
30
Låg
1,52 kr
Människor söker på regelverket. Branschen budar på tjänsten. Klicket på ai governance kostar fem gånger mer än klicket på ai act, på en tjugondel av efterfrågan.
Det bevisar ingenting om tjänstens värde. Men det säger något om var säljtrycket ligger, och det är bra att veta när nästa mejl kommer.
Så gör ni genomgången själva
En förmiddag, ingen leverantör.
Skriv ner er roll. Leverantör eller användare, med motivering och vem som beslutade. Tio minuter.
Läs listan över förbjudna användningar och stäm av mot vad ni faktiskt gör. Det här är momentet att inte hoppa över.
Titta efter högrisk. Automatiserar ni urval av sökande, bedömer betalningsförmåga eller något annat som rör enskildas möjligheter? Är svaret ja, ta frågan vidare. Är det nej, notera det och gå vidare.
Kontrollera era kundvända AI-funktioner. Framgår det att det är en maskin? Om inte: en mening i gränssnittet.
Kontrollera ert publicerade material. Finns AI-genererade bilder eller ljud som ser äkta ut? Märk dem.
Det är allt, för merparten av läsarna av den här artikeln. Tar genomgången mer än
4 timmar har ni antingen hittat en högriskanvändning, eller börjat göra ett
arbete som inte behövs förrän 2027.
När ni inte ska köpa in hjälp
Är ni användare av färdiga verktyg, utan högriskanvändning, ska ni inte köpa något alls i den här frågan. Listan ovan är kort nog att göra själv, och ett paket mot högriskkraven löser ett problem ni inte har.
Är ni osäkra på klassificeringen – och det är en rimlig osäkerhet, särskilt kring rekrytering och kredit – köp svaret på den frågan. Inte dokumentationen till ett krav ni kanske inte omfattas av. Det är en avgränsad fråga med ett avgränsat svar, och den som säljer er mer än så har inte lyssnat.
Är ni leverantör, eller har en konstaterad högriskanvändning, är läget ett annat. Då finns verkliga krav med ett datum framför sig, och då är arbetet värt att börja med nu.
Så lyckas ni med det i Sverige
Gör
Bestäm er roll skriftligt innan ni gör något annat, för den avgör resten. Bygger ni in AI i en produkt ni själva säljer är ni leverantör med betydligt tyngre krav. Använder ni ett färdigt verktyg som någon annan byggt är ni användare. Skriv ner svaret och vem som fattade det – det tar tio minuter och är den enda inventering ni behöver göra i dag.
Gå igenom om något ni gör kan träffas av de förbjudna användningarna, eftersom de gäller sedan februari 2025 och har den högsta avgiften. De flesta mindre bolag berörs inte, men läs listan i stället för att anta det. Det är det enda momentet i den här artikeln där ett fel är dyrt direkt.
Säg åt läsaren när det är en maskin som svarar. Har ni en chatt på webbplatsen eller ett system som svarar på mejl ska mottagaren förstå att motparten inte är en människa. Det är det öppenhetskrav som gäller sedan 2 augusti 2026 och det är oftast en mening i gränssnittet, inte ett projekt.
Märk manipulerat material som ser äkta ut. Publicerar ni bild, ljud eller film som är AI-genererad eller ändrad så att den framstår som verklig ska det framgå. Ett tydligt ritat diagram är inte det här; en fotorealistisk bild av något som aldrig hänt är det.
Sätt ett datum i kalendern för hösten 2027 i stället för att köpa dokumentation nu. Det är då högriskkapitlet börjar träffa nya system enligt bilaga III. Har ni inget högriskanvändande är även det datumet ointressant, och då kan ni stryka punkten helt.
Gör inte
Köp inte ett efterlevnadspaket mot högriskkraven förrän ni svarat på om ni har någon högriskanvändning alls. Undantaget hör till rådet: rekrytering och kreditvärdering finns med bland högriskområdena, så ett bolag som automatiserar urval av sökande eller bedömer kunders betalningsförmåga ska ta frågan på allvar redan nu.
Läs inte kravet på AI-kunnighet som ett krav på ett dokumenterat utbildningsprogram. Skyldigheten finns kvar, men nivån togs bort i mitten av juli 2026 och kommissionen skriver själv att ingen bestämd nivå längre är föreskriven. Den som säljer er en certifierad kurs mot den paragrafen säljer mot en text som har ändrats.
Anta inte att sanktionsnivåerna beskriver er risk. Taken är satta för de allvarligaste överträdelserna av en global aktör. Den svenska utredningen föreslår inga lägstanivåer alls, och en avgift ska vara proportionerlig. Ett tak är inte en prognos.
Vänta inte på att det svenska läget ska klarna innan ni gör den korta listan ovan. Förordningen gäller direkt, oavsett var den kompletterande svenska lagstiftningen står. Det som är oklart är vem ni pratar med och hur avgifter beslutas – inte om reglerna finns.
Skriv ingen AI-policy som första åtgärd. En policy som ingen äger blir en hyllvärmare av samma sort som strategidokumentet, och den svarar inte på någon av frågorna ovan. Gör rollbedömningen och genomgången av förbjudna användningar först; behöver ni sedan en policy vet ni vad den ska innehålla.
Vägarna som finns, och när var och en passar
Gör den korta listan själva
Passar när ni är användare av färdiga verktyg utan högriskanvändning. Rollbedömning, genomgång av förbjudna användningar och en mening i chatten tar en förmiddag och kostar ingenting.
Köp in klassificeringen, inte paketet
Passar när ni är osäkra på om något ni gör räknas som hög risk, till exempel vid automatiserat urval av sökande eller bedömning av betalningsförmåga. Köp svaret på den frågan, inte dokumentationen till ett krav ni kanske inte har.
Bygg efterlevnadsarbetet på riktigt
Passar den som är leverantör, alltså bygger in AI i en produkt ni själva säljer, eller som har en konstaterad högriskanvändning. Då är dokumentationen och riskhanteringen verkliga krav med ett datum framför sig.
Invändningen mot vårt eget råd
Den starkaste invändningen mot vårt råd är att vi säger åt ett bolag att vänta med arbete som ändå ska göras. Kommer högriskkraven i slutet av 2027 är det inte orimligt att börja tidigt, och den som gör inventeringen nu har den gjord när det behövs. Vår hållning förutsätter dessutom att läsaren korrekt bedömt sin egen roll och risknivå, och just den bedömningen är den som går fel: ett bolag som automatiserar urval av jobbsökande kan tro sig vara en vanlig användare av ett färdigt verktyg och ändå sitta i ett högriskområde. Vi står fast vid att man inte ska köpa mot ett krav som inte gäller än, men den som är osäker på sin klassificering ska reda ut det nu och inte 2027.
Vanliga frågor
Måste vi göra något alls om vi bara använder ChatGPT för utkast?
Väldigt lite. Ni är användare av ett färdigt verktyg, och textutkast internt är ingen högriskanvändning. Kvar blir tre saker: att ni inte gör något som står på listan över förbjudna användningar, att en människa förstår när den pratar med en maskin om ni släpper ut ett AI-system mot kunder, och att ni märker manipulerat material som ser äkta ut. Inget av det kräver ett inköp. Vi säljer själva rådgivning i den här sortens frågor, så väg det vi skriver om behovet mot det.
Vi har hört att vi måste utbilda personalen. Stämmer det?
Delvis, och det ändrades nyligen. Kravet på AI-kunnighet gäller både den som bygger och den som använder AI-system, och det har gällt sedan februari 2025. Men i mitten av juli 2026 ändrades texten, och kommissionen skriver nu själv att ingen bestämd eller tillräcklig nivå är föreskriven. Skyldigheten finns kvar, men kravet på att kunna visa upp en viss nivå gör det inte. Ett undantag: använder ni ett system som klassas som hög risk kvarstår kravet på att personalen är utbildad för att utöva mänsklig tillsyn.
Vilken myndighet vänder vi oss till i Sverige?
Post- och telestyrelsen är den naturliga första kontakten. De har huvudansvaret för genomförandet, är gemensam kontaktpunkt, leder den nationella samordningen och driver den regulatoriska sandlådan. Marknadskontrollen ligger hos Integritetsskyddsmyndigheten, som särskilt pekar ut tillsyn av AI inom brottsbekämpning och kreditvärdering. Värt att veta är att läget inte är färdigt: flera myndigheter har tillfälliga uppdrag som nationella behöriga myndigheter till och med den 31 december 2026, i väntan på kompletterande svensk lagstiftning.
Hur stora är avgifterna egentligen?
Taken är höga: upp till 35 miljoner euro eller 7 procent av den globala årsomsättningen för en förbjuden användning, och upp till 15 miljoner euro eller 3 procent för brott mot högriskreglerna. Men ett tak beskriver den allvarligaste tänkbara överträdelsen hos en global aktör, inte ett förväntat utfall för ett svenskt bolag med tjugo anställda. Den svenska utredningen föreslår inga lägstanivåer, och en avgift ska vara proportionerlig. Läs talen som vad de är – ett tak, inte en prognos.
Räknas vår AI-funktion i produkten som att vi är leverantör?
Ofta ja, och det är den viktigaste frågan i hela artikeln. Bygger ni in ett AI-system i något ni själva släpper på marknaden hamnar ni i leverantörsrollen med betydligt tyngre krav, även om modellen är någon annans. Gränsen går inte vid vem som tränade modellen utan vid vem som släpper systemet på marknaden under eget namn. Är svaret oklart är det precis den frågan ni ska köpa svar på, och inget annat än den.
Källor och faktagranskning
Senast faktagranskad 24 september 2026. Siffror i artikeln är hämtade från källorna nedan; bedömningar och den svenska tolkningen är redaktionens egna. Artikeln är rådgivning från en digitalbyrå och allmän information – inte juridisk rådgivning. Regler har nästan alltid villkor, och vi känner inte till era.Så menar vi med det.Så arbetar vi.
Så togs den här artikeln fram
Skriven av Volym-redaktionen med AI-stöd i research och textproduktion, granskad och beslutad av Andreas Bladini före publicering. Tillämpningsdatumen är hämtade ur rättsaktens publicerade tidslinje, formuleringarna om AI-kunnighet ur EU-kommissionens egen frågor och svar, och de svenska myndighetsrollerna ur Integritetsskyddsmyndighetens respektive Post- och telestyrelsens egna sidor. Sanktionsnivåerna kommer ur den statliga utredningen. Sökvolymerna är ett eget uttag med datum. En rättelse hör till metoden: vår första sökning påstod att kravet på AI-kunnighet flyttats helt från företagen till kommissionen och medlemsstaterna. Det var fel, och det upptäcktes genom att läsa kommissionens egen text i stället för sammanfattningen av den.
Andreas Bladini, AI Hackers, en del av Volym Digitalbyrå AB. Arbetar med digitala uppdrag åt mindre svenska bolag och står bakom bedömningarna i artiklarna. Byrån har tjugo år i branschen, och de senaste åren har gått åt till att sätta sig in i hur AI-inslag och agentflöden förändrar det digitala landskapet.